Text och bilder från teknik- och Nv-kurserna på Alfaskolan

WordPress Post

Introduktion.                                                                                                                                               Jag heter Lennart Enwall och är lärare sedan rätt många år. Varje nytt läsår uppstår det nya spännande utmaningar, som kräver sina speciella lösningar. Sedan några år tillbaka bygger vi små modeller i tekniken. Mycket lyckat och mycket skräpigt. Nu vill jag försöka förmedla mina idéer till andra som kanske också håller på med liknande projekt. Idéutbyte stimulerar och jag vill gärna både ge och få stimulans. Mina årskurser är 7-9. I tekniken här på Alfaskolan i Frösunda bygger eleverna modeller av hus, torn och broar.

Husen.                                                                                                                                                         Husen är i skala 1:20 och ska föreställa ett litet hus på 20 kvm. Material som vi använder är arkitektkartong, grillpinnar, wellpapp och glasspinnar. Allt sätts ihop med hjälp av limpistoler.

Broarna.                                                                                                                                                        Broarna är i skala 1:400 och ska föreställa en bro, som i verkligheten är drygt 200 meter lång. Vilken sorts bro de väljer att bygga, avgör eleverna själva. Det blir många bågbroar, hängbroar och snedkabelbroar, men även andra, lite mer udda modeller finns med. Det går åt en hel del snöre till kablarna, eftersom de flätas för att se riktiga ut. Varje elev bygger sin egen bro eller hus. Modellerna är så pass små så att de får plats på hyllor i NV-salen och i klassrummen. Innan eleverna börjar på bygget av sin bro, måste de visa en ritning där man ser hur de tänkt. Att sedan verkligheten i flera fall avviker från skissen, beror på att vi tillsammans kommit på alternativa lösningar, helt enligt teknikkriterierna för de högre betygen.

Tornen.                                                                                                                                                            Tornmodeller byggdes av eleverna i klass 7. Skala 1:100 av ett 40 meter högt utkiks- eller bevakningstorn. Fackverkskonstruktioner enligt hur alla lyftkranar är konstruerade. De ser vi genom fönstret vid Arenabygget, så det är lätt att förklara fördelarna med fackverk. Varje elev hade sina egna idéer som de förverkligade efter bästa förmåga. Några av resultaten finns dokumenterade bland bilderna.

Alla byggen har föregåtts av diskussioner och skisser och i en del fall mycket välgjorda ritningar. En elev har använt ett CAD-program (hemma) som visar att det skulle vara spännande att ha ett motsvarande på skolans datorer.

Jag har valt att blanda de olika projekten i visningen för att få den att visa på bredden av ungdomarnas skapande.

Arbetsområde TORN

klass 7

december 2013 till februari 2014

Nu har vi äntligen börjat arbeta med tornkonstruktioner. Några av er blev lite trötta på broarna. Trots detta är de riktigt fina, och det är lätt att se balkbroar, hängbroar, bågbroar och valvbroar bland era konstruktioner. Jag har tagit kort på alla era konstverk.

Nu har du i alla fall börjat med tornen.

Du ska bygga en modell i skala 1:100 av ett 40 meter högt torn. Modellen ska alltså vara c:a 40 cm högt. Hur stor basen är, beror på hur du designar ditt torn. Vi har använt några lektioner för att diskutera olika lösningar och skapa en första skiss. Vi har kommit fram till att torn kan ha många olika användningsområden.

Det kan vara ett vakttorn för militärt syfte, ett brandbevakningstorn, ett torn för kommunikation med antenner av olika slag högst upp, det kan vara ett litet vattentorn med en tank högst upp, det kan vara ett oljeborrtorn, en fyr vid kusten, ett solfångar– eller solcellstorn och fler andra användningsområden. Det verkar som om det nästan alltid behövs ett torn till någonting. Vårt torn är i och för sig rätt högt, 40 meter.

Du ska rita tornet, precis som det ska se ut när det är färdigt. Det är en viktig del av arbetet, som också bedöms. När du är nöjd med din ritning, ska du bygga tornet. Till byggnadsmaterial använder du grillpinnar, sugrör och annat som du själv valt ut. Ditt färdiga torn kommer också att bedömas. Även ditt arbete, själva processen för att bygga tornet kommer att bedömas.

Så jag förväntar mig att du arbetar seriöst och koncentrerat under hela processen, från skiss till färdigt torn.

Ska du klä in tornet, måste det ändå finnas en stomme, med fackverk. Annars håller det inte för vindarna som sveper runt din konstruktion. Hur den ska förankras i marken, kommer vi att diskutera. Du kanske behöver stållinor, om basen är liten, annars sätter vi fast den på en platta.

Ditt torn måste ha ett syfte. Vilket bestämmer du själv! Du själv designar tornet och bygger det. Om du ändrar dig under arbetets gång, vilket är helt ok, så ska dina ändringar finnas med på din ritning. Vill du installera belysning i eller på tornet så är det förstås helt ok. Det är ju ändå rätt högt. Om ditt torn är en fyr, bör det finnas en lampa högst upp.

Hiss eller trappor måste det förstås finnas. Hur ska man annars ta sig upp i det?

De pinnar som du fått är ganska smala och inte särskilt bra. Men det gör inte så mycket. Det är ändå en slags skiss, fast tredimensionell som du skapar. En skiss behöver inte alltid vara en ritning utan även en modell kan vara en slags skiss.
Lennart Enwall 16 dec -13

En snedkabelbro byggd av en elev i klass 9

20140919_093127

En snedkabelbro med pyloner och kablar i fin harmoni. Modellen broarna står på ska föreställa en minst 100 meter djup och drygt 200 meter bred ravin. Det var en del av förutsättningarna.

20141031_083249

En mycket kreativ lösning på en fackverksbro, tycker jag. Elegant och stark samtidigt, vilket måste vara målet för varje bro som byggs.

20141120_132928

Ett av tornen byggda av klass 7. Eftersom tornen måste vara högre än längden på grillpinnarna, upptäckte vi att det gick bra att skarva med hjälp av smala sugrör och lite lim. Tornen väger nästan ingenting, trots att de var 40 cm höga. Då fick jag tillfälle att prata om Eiffel och fackverksbroar och torn, som han byggt.

20141120_132846

Ett annat torn byggt av en elev i klass 7. Grillpinnar, kartong, glasspinnar och limpistol. Observera hur de lodräta stolparna är skarvade.

20141120_133042

Den här eleven tänkte sig ett riktigt högt hopptorn. Man ser hur omsorgsfullt fackverket är byggt och hur de lodräta stängerna är sammanfogade för att både få estetik och styrka i konstruktionen.

20140206_134342_1

Detta torn har en lyftanordning för att hissa upp folk och material till övervåningen.

20140127_140508

Så här ser ett precisionsarbete ut när en av de mer noggranna eleverna arbetar.

20141120_134108

Ett, som jag tycker, mycket estetiska hus byggt med stor omsorg och tanke. Då blir det riktigt bra och så verklighetstroget.

20141031_085734

20140930_112535

Så här ser ett hus ut när bottenplattan (3 mm arkitektkartong), väggreglar och hammarbanden är på plats.

20141118_101717

Samma hus när fönstren (overheadfilm), mellanvåning och takstolar är på plats.

20141218_115437

En annan mycket kreativ lösning, med fönster, snedtak, dörr och ett staket runtom.

Det blev ganska många gånger som vi fick använda tavlan för att gå igenom de uträkningar som krävs för att klara teknikuppgiften.

20141014_112704

Eleverna (de flesta) förstår hur viktigt det är med räta vinklar. Här ser man också en övervåning (sovavdelning) med räcke så man inte ramlar ner. Takhöjden blir som regel 12 cm (2,4 m i skala 1:20).

20141014_105231

Här ser man en elev som fokuserat bygger sina väggreglar med 3 cm mellanrum, som i verkligheten är 60 cm.

20141013_113658

Ibland blir det för mycket lim eftersom eleverna tror att det blir starkare så. Det är en träningsfråga att använda precis lagom mycket/lite lim. Här ser man också en trappa upp till övervåningen.

Husens ytbeklädnad.                                                                                                                                         Vi tyckte att husen såg bäst ut innan de fick sin ytbeklädnad, så därför dokumenterade jag dem så ofta som möjligt.En del elever klädde sina husfasader med glasspinnar som fjällpanel, medan andra täckte ytorna med stående eller liggande ytor av glasspinnar. Några gjorde det lätt för sig och använde wellpapp. Kopieringspapper på vår skola kommer i alldeles vita rena kartonger. De är perfekta för väggar och tak. Och dessutom gratis för teknikinstitutionen!

20141031_082955

Här blev skalan lite fel, men då föreställer bron en mycket kortare, typ 50 m i stället för de 200 m den skulle vara.

20141031_085132

Ett svårt projekt som eleven löste på ett fint sätt. Det blev mycket räknande på betong, tegel, linor och stålrör på den bron.

20141218_110035

En elegant hängbro, som överbryggar ravinen på 200 meter.

20141218_105820

En unik lösning på problemet.

20141031_083430

En av de mer eleganta och genomarbetade broarna i klassen.

20141016_143345

En viktig del av teknikprojektet ”bron” är att beräkna vikt, volym och kostnader för bygget. Därför behövs en hel del kunskaper om hur en bro ser ut inuti, vilken densitet betong har, hur man räknar ut volymen på rör och en massa andra kunskaper. Dessa kunskaper får eleverna under arbetets gång.

20141031_082404

En av de mer välbyggda och harmoniska broarna. Det finns mycket tanke bakom denna dekorativa bro.

20141120_133651

Här är en bro byggs av en elev i klass 7. Även den blev riktigt fin med högt räcke som har vindskydd.

20141218_110629

Dubbla bågar och fackverk gör denna bro otroligt stark men samtidigt fin att se på.

Modeller för rörelseöverföring, armar och länkar.                                                                                                  För några år hade jag två år 9-klasser i teknik. Förutom husbyggen arbetade vi med att konstruerad modeller kraft- och rörelseöverföring med hjälp av armar och länkar. Eleverna fick ett tiotal utmaningar att lösa, med mycket bestämda förutsättningar. För att förstå utmaningarna är det bäst att titta på bilderna och hur eleverna löste dessa. Material var 5 mm och 3 mm arkitektkartong, pappersklämmor, gummisnoddar och annat som de tyckte behövdes. Allt gick ut på att ge eleverna förståelse för kraft- och rörelseöverföring. Hävstångslagen och utväxling blev naturliga inslag i projektet.

20140123_101517

Här har en elev i klass 9 löst en rörelseöverföring. Vi ser baksidan (facit)- Varje elev fick i uppdrag att tillverka minst två modeller, som måste fungera vid upprepade tester. Därför är den rektangulära skivan av 5 mm kapakartong, vilket gör modellen stabil.

20140123_101211

Här blev det riktigt svårt. Dubbla hjul med precision och bra friktion för kraven kunde anses uppfyllda, och det gjorde dem i detta fallet.

20140123_101455

Här syns baksidan (upp och nedvänd) av en problemlösning. Finessen är att man ska kunna lista ut hur armar och länkar är monterade genom att de modellen från andra sidan.

20140123_101346

Här är en enkel lösning på en av utmaningarna. Trots det är den elegant med sin tunnel och kanal. Armarna är 5-6 mm breda och det är viktigt att de är parallella för att modellen ska fungera på ett bra sätt.

20140123_101008

Här kan man förstå hur utmaningen var formulerad, när man ser lösningen.

20140123_101258

Denna rätt komplicerade och mycket välgjorda modell visar tydligt vad som händer med Y när man rör armen X. En elegant lösning.

20140123_180032

Så här såg en av utmaningarna ut. Den rektangulära skivan är bara runt 40 cm2 stor. Detta lilla format var också en utmaning och så skulle allt få plats i ett A4-kuvert.

20141031_082728

En balkbro med en stabiliserande båge under och med belysningsstolpar och ordentliga räcken.

20141218_105947

Trots att den ännu inte är riktigt klar kan man se att denna bro avviker från det mesta man sett i broväg, än så länge.

20141031_090419

Den absolut starkaste bågbron som byggdes i klassen. Grillpinnar blötta, böjda och hopbundna garanterade en enastående styrka.

Annonser

Bedömningsmatris husbygget

Bedömning Husprojektet klass 8A våren -16

B E T Y G Namn: …………………………………….

Punkt Beskrivning F E C A
1 Undersöka olika tekniska undersökningar i vardagen. Kan utföra enkla undersökningar med olika tekniska lösningar i vardagen. Kan utföra utvecklade undersökningar med olika tekniska lösningar i vardagen. Kan utföra väl utvecklade undersökningar med olika tekniska lösningar i vardagen.
2 En ritning av huset med måtten utsatta. Före bygget! Framställer en enkel ritning med måtten utsatta på ett enkelt sätt. Framställer en utvecklad ritning med måtten utsatta på ett ganska utvecklat sätt sätt. Framställer en mycket väl utvecklad ritning med måtten utsatta på ett väl utvecklat sätt.
3 Byggt på reglar och tagit hänsyn till ritningen. Har satt upp reglarna på ett enkelt sätt, med en viss överensstämmelse med ritningen. Har satt upp reglarna på ett utvecklat sätt, med en god överensstämmelse med ritningen. Har satt upp reglarna på ett mycket väl utvecklat sätt, med en mycket god överensstämmelse med ritningen.
4 Satt upp mellanväggar med hänsyn till ritningens mått och disposition. Har satt upp väggar och annat med en viss överensstämmelse med ritningen. Har satt upp väggar och annat med en god överensstämmelse med ritningen. Har satt upp väggar och annat med en mycket god överensstämmelse med ritningen.
5 Hur ekonomiskt materialet använts. Har använt materialet på ett något så när ekonomiskt sätt. Har använt materialet på ett utmärkt ekonomiskt sätt. Har använt materialet på ett alldeles utmärkt ekonomiskt sätt.
6 Begreppsapparaten. Använder ett enkelt språk under arbetet med konstruktionen. Använder ett utvecklat språk under arbetet med konstruktionen, som visar på vissa kunskaper. Använder ett väl utvecklat språk under arbetet med konstruktionen, som visar på goda kunskaper.
punkt Beskrivning F E C A
7 Dispositionen av vatten- och avlopprör och elledningar. Har gjort en enkel disposition som visar på vissa kunskaper. Har gjort en god disposition som visar på goda kunskaper. Har gjort en mycket god disposition som visar på mycket goda kunskaper.
8 Designen av inredning, kök, toalett, dörrar, fönster, mm. Visar med sin design på vissa kunskaper om utrustningen. Visar med sin design på goda kunskaper om utrustningen och att eleven har tänkt. Visar med sin design på mycket goda kunskaper om utrustningen och att eleven har tänkt och löst problem.
9 Takets utformning och lösning. Eleven visar på vissa kunskaper om tak och har byggt ett enkelt tak med takstolar Eleven visar på goda kunskaper om tak och har byggt ett utvecklat tak med välbyggda takstolar Eleven visar på mycket goda kunskaper om tak och har byggt ett väl utvecklat tak med välbyggda och likadana takstolar
10 Väggar och golvytor, materialval. Eleven visar på vissa kunskaper och har gjort enkla lösningar. Eleven visar på goda kunskaper och har gjort utvecklade lösningar. Eleven visar på mycket goda kunskaper och har gjort väl utvecklade lösningar.
11 Arbetets kvalitet. Eleven har gjort ett enkelt hantverk med enkla lösningar. Eleven har gjort ett utvecklat hantverk med utvecklade lösningar. Eleven har gjort ett mycket väl utvecklat hantverk med välutvecklade lösningar.
12 Ritningens kvalitet. Efter bygget. Eleven har lämnat in en ritning Eleven har lämnat in en välgjord ritning, som visar på en god arbetsinsats. Eleven har lämnat in en mycket välgjord ritning, som visar på en mycket god arbetsinsats.

Husbyggena i klass 8

De husmodeller som mina elever ritat och byggt blev riktigt bra, måste jag säga. Nu har jag ändrat förutsättningarna en del för att få in fler kriterier till min bedömning. Dessutom tänkte jag att de får göra modeller av hus med större golvyta än 20 m2, denna gång. Så mellan 60-80 m2 golvarea på modellen och samma på ritningen. Övervåning är tillåten, för då får eleverna slita med att få till en trappa mellan våningarna. En trappa bör ju inte ta så stor del av golvet och inte heller vara för brant. En fin utmaning och tillfälle för mig att berätta om hur knepigt det är att bygga en trappa. Jag har helklass 80 minuter i NV-salen en gång i veckan. Att bygga och rita kommer att ta sin tid. Klassen har dessutom prao, sportlov, påsklov, idrottsdagar, klämdagar och annat, så kan nog bli lite ont om tid för de långsammare eleverna. Sköt om er och det så inspirerande att läsa allt ni skriver. Jag vill fortsätta vara tekniklärare och inspireras av er alla. Lennart

Husbyggeprojekt våren 2016 klass 8

Viktig information till dig som är elev i klass 8A,    vårterminen 2016

   Inför teknikprojektet ”husbygget”, som kommer att vara vårt tekniktema under våren 2016, vill jag att det vara tydligt för dig, vilka förväntningar och krav som kommer att ställas på dig. Det finns en kursplan/läroplan i teknik och den kan du hitta på skolverkets hemsida. Där kan du se vad som krävs i ämnet teknik mellan år 7-9. Kravlistan är lång och innehållsrik. För din skull finns planen anslagen i tekniksalen och du kommer också att få den utskriven i handen. Och dessutom hemskickad, så att dina föräldrar får möjligheter att ta del av informationen. Det är bara att läsa förväntningarna på dig för de högre betygen, så behöver du inte fundera.

 

Detta ska vi arbeta med i teknik under vårterminen:

Du ska i ämnet teknik denna vårtermin, bygga en modell av ett hus i skala 1:40. Huset (det riktiga som du bygger en modell av), ska ha golvytan 60-80 kvadratmeter i markplanet. Det är inte särskilt stort, men ett lagom format att bygga en modell av. Om du gärna vill bygga på en våning, för att skapa ytterligare boendeyta en trappa upp, så är det absolut ett utmärkt val. Det är ju dessutom en designutmaning att bygga på en våning. Den blir kanske inte heller lika stor som markplanet. Större eller mindre? Det är till exempel rätt svårt att bygga en fin trappa mellan våningsplanen, som inte tar för mycket boendeyta!

När man bygger ett hus, så som jag tänker att du ska göra det, så bygger man som regel först en bottenplatta. Den ska alltså vara mellan 60-80 m2, men betydligt mindre i din modell. Skalan gäller! Här måste du visa dina matematiska talanger när du ska omvandla 60-80 m2 till en ritning och modell i skala 1:40. Ritningen ska alltså vara lika stor, i samma skala, som den färdiga husmodellen.  Din ritning, som du gjort på A:4 eller A:3, rutigt eller annat, är ett viktigt bedömningsunderlag.

På bottenplattan sätter du upp väggreglar, med lämpligt avstånd mellan dessa, och lämpligt långa, enligt skalan. Där måste du alltså redan vara helt klar över var du tänker sätta dörrar och fönster, även det helt enligt skalan. Eftersom du tillverkat en komplett ritning, så är det knappast några problem med hur och var dörrar och fönster ska sitta. Det är ju bara att följa ritningen. Hur du byggt alla reglar, löst de problem som uppstått och designat denna del av projektet, är ett bedömningsunderlag.

Hur du satt alla mellanväggar för att skapa lämpligt rum, hallar, badrum, sovrum, kök, garderober och annat, ska tydligt visas med den mycket välgjorda ritningen du lämnar in för bedömning innan du börjar bygga. Ännu ett bedömningsunderlag.

Materialet till golv (5 mm) och väggar (3 mm) är KAPA-kartong eller arkitektkartong. Det är ett fantastiskt fint och dyrt material, så det gäller verkligen att snåla, eftersom materialåtgången ingår i bedömningen. Alltså hur ekonomiskt du använder materialet. Bedömningsunderlag.

Alla väggreglar, dörröverstycken, kortlingar, hammarband mm skapar du av grillpinnar, vars dimensioner stämmer rätt väl överens med skalan. De ska föreställa reglar med rektangulärt tvärsnitt med måtten 50 ×100 mm.            Vad som menas med alla dessa ord och en massa andra termer, kommer jag att lära ut och du ska dessutom på egen hand skaffa dig mer fackkunskaper. Bedömningsunderlag.

När du bygger och funderar på hur rummen ska ligga i förhållande till varandra, till exempel kök och badrum, måste du tänka praktiskt. Hur ska vattenledningar och avloppsrör placeras på mest ekonomiska sätt? Bedömningsunderlag.

Hur ska dörrarna och fönstren se ut, och i vilka material. Vi diskuterar detta allt eftersom och löser de problemen när de dyker upp. Som med det mesta under detta arbete. Ofta finns det föräldrar som engagerar sig och kommer med spännande förslag till lösningar. Det uppskattas eftersom det finns en stor sakkunskap hos en del av dem.

Design av dörrar, fönster, handfat, diskbänkar, toaletter, duschar osv. är bedömningsunderlag.

Taket, ett speciellt kapitel, med takstolar av grillpinnar och en stor möjlighet att visa din kreativitet, går alldeles utmärkt att bygga med wellpapp. Sådant kommer också att finnas i salen. Absolut ett viktigt bedömningsunderlag.

Du ska helst inte använda en massa målarfärg, utan sparsmakat med sådant. En arkitekt kladdar inte på en massa färg på den rena kapaskivan. Tapeter och annat vägg- och golvtäckande kan vi hämta på nätet och skriva ut i färg om så behövs. Hur du tänkt här, är ännu ett bedömningsunderlag.

Kvaliteten på ditt arbete, rent hantverksmässigt kommer också att bedömas. Slarvigt utfört arbete utan större eftertanke, jämfört med ett väl utfört arbete, gjort med omsorg, jämförs. Bedömningsunderlag.

Kvaliteten på den inlämnade ritningen, där måtten är korrekt utsatta, är ett bedömningsunderlag.

Hur väl ritningen stämmer överens med ditt färdiga husprojekt, är ytterligare ett bedömningsunderlag.

Dokumentationen av processen, både i skriftlig form och med foton, som fortlöpande lämnats in till mig, på något sätt, är självklart även de bedömningsunderlag.

Så det betyder, att när din husmodell väl står där, och du förhoppningsvis är riktigt nöjd med skapelsen, har du samlat på dig en lång rad med bedömningar. Precis som det ska vara. Sannolikt har du gjort en massa justeringar och förbättringar under arbetets gång, vilket är meningen. Jag kommer att vara tydlig med när jag är nöjd eller missnöjd med delmomenten och du får övertyga mig om att dina förslag till lösningar är bättre. Försök och omprövning är viktiga ord i sammanhanget. Under hela processen har vi förhoppningsvis tillsammans eller i grupp löst mängder med problem. Och allt finns i bedömningsprotokollet där betygen för de olika delmomenten finns med. Det tomma bedömningsunderlaget får du med denna information.

Lycka till

Lennart Enwall

Text och bilder från teknik- och Nv-kurserna på Alfaskolan

Mycket spännande projekt. Går det att få veta mer?

tknvenwall

WordPress Post

Introduktion.                                                                                                                                               Jag heter Lennart Enwall och är lärare sedan rätt många år. Varje nytt läsår uppstår det nya spännande utmaningar, som kräver sina speciella lösningar. Sedan några år tillbaka bygger vi små modeller i tekniken. Mycket lyckat och mycket skräpigt. Nu vill jag försöka förmedla mina idéer till andra som kanske också håller på med liknande projekt. Idéutbyte stimulerar och jag vill gärna både ge och få stimulans. Mina årskurser är 7-9. I tekniken här på Alfaskolan…

View original post 2 085 fler ord